Illamående, kväljningar, medicinångest
Men, för alla spyfobiker: det var otäckt och obehagligt, läskigt, men inte så farligt som man målar upp det. Även om det i mitt huvud just nu håller på att målas upp till något gigantiskt läskigt så tog jag ju mig igenom det, det gör man alltid (man har inget annat val, tiden knuffar en i baken och tillslut så är det över), och nu har jag - nästan - varit med om det värsta. Ja, även om min fobihjärna inte riktigt tror på mig så kan jag jag tycka att själva illamåendet och kväljningarna innan man spyr är värst, för då har man så mycket förväntansångest, just själva spyandet är mest äckligt, men som jag minns det så var det också skönt, sen när det var uppe, då släppte det där obehagliga jobbiga illamåendet. Då var det liksom över!
Ah, jag får lite ångest av att skriva om det här måste jag erkänna... särskilt som jag sitter här och fortfarande mår väldigt illa!
Försöker pressa ner två små mackor, med mindre farmgång, skit. Jag måste ta min medicin (skulle tagits i morse... det är inte morgon längre. Klockan är tjugo i fyra), men jag är så rädd att det ska bli droppen som får bägaren att rinna över, särskilt om jag tar den på tom mage (den ska tas tillsammans med mat). Förbannade fobi!!!! Vad den ställer till... den gör mig olycklig.
Snäääälla illamåendet lämna mig i fred så att jag kan äta! Jag behöver äta, annars blir det en ond cirkel...
Jag har tagit den där klacidtabletten i 6 dagar, jag känner mig jättekass om jag slutar äta den - som om jag har misslyckats (och hur ska jag bli frisk om jag inte äter min medicin!) - men såhär kan jag inte fortsätta må. Så vad ska man göra?
Hejsan!
Jag har läst din blogg ett tag, men jag minns inte att jag kommenterat.
Jag har spyfobi som heter duga, så jag vet hur du har det. Jag fick diagnosen Ankyloserande spondylit förra året och då blev det till att börja med cellgifter. I låg dos, men ändå. Jag började med 4 tabletter 1 dag i veckan och ökade upp till 8 tabetter 1 dag i veckan. Varje höjning gav mig svår ångest och psykiskt illamående. Alla mediciner jag tar för min reumatiska sjukdom har mycket vanliga eller vanliga biverkningar illamående och kräkningar. Det är väldigt kämpigt när man för varje ny medicin, måste kämpa med ångesten också. Det är inte bara att vara glad och svälja utan alla tankar på tänk om!!
Min fobi har tyvärr inte blivit bättre. Jag har dock insett att jag måste ta dom mediciner dom rekommenderar.
Jag hoppas så att du snart får en medicin som gör dig bättre från borrelian och som du inte mår illa av.
Ta hand om dig.
Lina i Västerås
