En hälsning från skogen
Wow, just nu ligger jag nerkrypt i en varm sovsäck med massa härliga människor runtomkring mig! Jag är ledare på ett scoutläger, och trotsar både fobin och borrelian! Men ganska läskigt är det, att sova mitt bland alla fästingar. Det här är den bästa platsen på jorden, men tyvärr var det nog här jag fick borrelian... Så det är med blandade känslor jag somnar ikväll, lycka och tacksamhet - för att jag återigen får vara i naturen, att jag orkar, för alla underbara människor här - men samtidigt vemod och med en undran om hur hårt borrelian kommer ha tagit på mig när allt det här är över (för det kommer väl bli bra...?). Jag säger gång på gång åt alla att kolla sig efter fästingar, de flesta springer runt barbenta och viftar bort det som oviktigt ("det är knappt nån risk att man får borrelia, bara man tar bort den i tid"...). Om de bara visste! Jag hoppas att de aldrig får veta...
Jag tycker du är så stark som forsätter med allt du gör, trotts allt skit du går igenom!
Bara tänken på att du kan ha blivit sjuk på just det där stället och ändå återvänder är så bra gjort!
Kram på dig!
Modiga du! 👍
