Jag är sjuk, avundsjuk
Oj hjälp. Hur kan man vara så avundsjuk som jag? Sitter och kollar på facebookbilder på min pojkväns exflickvän. Vill liksom veta allt om henne och deras gemensamma tid (de var tillsammans i nästan två år), fastän jag vet att jag blir grön av avundsjuka då. Varför? Det är en riktigt bra fråga, för jag vet att han har kommit över henne så det är inte det iaf (det var han som gjorde slut - det känns som en tröst. Vi blev tillsammans ett halvår efter de gjort slut). Är det att jag har så dåligt självförtroende att jag hela tiden måste ha bekräftelse? Att jag inte tror på att han älskar mig mer och trivs bättre med mig än vad han gjorde med henne (för det har han ju sagt)? Att jag känner mig som ett andrahandsval (även om vi inte ens kände varandra när de blev tillsammans) och får mindervärdeskomplex för att jag tror att hon var bättre än mig på allting? What's wrong. Varför kan jag inte bara lita på att jag duger, tro på det han säger och inte genast tänka "ja men det säger han ju bara för att han inte kan säga någonting annat". Jag klarar bara inte av tanken på att de har varit tillsammans, att hon fick två år av hans liv då jag inte ens existerade för honom - och visserligen inte han för mig, men ändå.
Gaah, det är jobbigt att vara avundsjuk, och väldigt onödigt. Vad har det någonsin varit bra för? Vill få ut den där lilla gröna filuren ur mitt huvud för den gör ingen som helst nytta där.
Tack för din kommentar! Kul att du hittade min blogg! jag älskar att shoppa och läser just nu på en skola där det går åt en del träningskläder, särskilt så här i början ;) så det var mest det jag köpte! Tänkte på din ångest, vad gör du för att mota den? Bra inlägg för övrigt! /Eva
Vet exakt hur du känner. Jag är på G med en kille just nu men jag kan inte släppa in han i mitt liv helt eftersom jag är så osäker på vad han igentligen känner. Jag vet vem hans ex är och därför blir jag väldigt osäker.
Svar: Jo jag håller nog med dig om det:) kram
Åh du är inte ensam, jag har fortfarande koll på henne, dock är det hela en helt invecklad historia och jag hatar henne sen innan... vi gick dessutom i samma klass alla 3 i 3 år och vi går fortfarande på samma skola... men till saken nu, jag tänker alla de där tankarna, t.ex. var han på fest hemma hos henne på nyårsafton tillsammans med alla sina vänner, vilket jag mådde ganska pissigt över och genast fick jag för mig saker, som aldrig på hela jorden skulle kunna hända...
Det jag ville säga var att du inte är helt ensam, och jag tror mycket väl att det kan ligga något i att det är våran brist på bekräftelse, eller att vi inte vågar lite lika mycket på oss själva som på dom.
Vi får helt enkelt skärpa oss, De är ju trots allt oss de vill ha!
Svar: TACK! du är så underbar som orkra läsa, bry dig och svara på alla långa, deppiga inlägg jag gör!
Du får mig verkligen att vilja kämpa lite extra!
Jag tog mig dock inte till skolan idag, för jag har inte sovit någonting alla inatt.
Men jag S K A dit i morgon, för dom där proven ska jag göra.
Jag ska fan visa dom att jag fixar det här.
Tack för dina underbara ord, du är helt otrolig.
Din pojkvän kan vara stolt att han har dig, så genom snäll, stark, underbar och vänlig som du är!
Alla har vi dåliga sidor, eller mindre bra, skulle jag kalla dem.
Det får man lixom står ut med!
Svar: Åh söta du !
Idag blev det dock "nyttigare maränger, får se om dom är goda, för just nu står dom i ugnen =)
Och som du säger, vi får stå ut med deras mindre bra sidor så det jämnar ju ut sig :)
Jag ser alla inlägg, så för mig är det inge problem iallafall =)
Svar: Jag har gjort mina på lite socker och mycket sötningsmedel så nyttiga kanske dom inte är med tanke på alla fejk ämnen men de är bara 56kcal i en STOR maräng =) istället för 230kcal