Det är svårt att förstå
Jag blir så glad när jag ser att jag har några läsare i alla fall. För även om jag skriver för att jag hoppas att jag ska må bättre av att få skriva av mig på det här sättet så skriver jag mest för att jag vill att folk ska kunna läsa och förstå.
För det är nog vad som är mest jobbigt, att folk inte förstår hur mycket man påverkas av att ha en fobi, hur trött och utmattad man blir. Att man ibland reagerar konstigt på saker och är irriterad.
Och samma sak vad gäller mitt eksem. Det värsta är att folk inte över huvud taget förstår hur mycket det påverkar mig i min vardag, hur dåligt det får mig att må, att det faktiskt är en sjukdom. Som feber. Om man skulle ha hög feber så skulle de flesta inse att man inte orkar vara pigg och glad och umgås, men när man har en sån sak som eksem, som folk inte kan relatera till, då ställs helt andra krav på en. Fastän det många gånger påverkar en precis som om man skulle ha hög feber eller någonting.
Jag förväntar mig verkligen inte att folk ska förstå precis hur det är eller så, för det kan man inte om man själv inte har gått igenom något sådant, men jag önskar att folk skulle bli lite mer upplysta om att det är helt normala människor som har fobier och panikångest och att folk kan få se hur mycket det påverkar ens vardag.
Att det inte bara är någonting som man kan bli av med som genom ett trollspö bara för att man vill bli av med det. Att det inte bara är att tänka rätt och så försvinner det här jobbiga, paniken, rädslan osv.
Att det inte bara är en vanlig rädsla för någonting.
Jag vill helt enkelt informera folk om vad det här är och visa personer som lider av samma sak att de inte är ensamma.
Det är skoj med många läsare men det viktiga är inte hur många läsare jag har utan att jag kan göra en skillnad för de läsare jag faktiskt har. Men man vet aldrig, där ute kanske det sitter någon som skulle ha nytta av att läsa den här bloggen, och i så fall vill jag försöka nå den där personen. Så hur gör man för att få fler läsare? Någon som har tips?
Take care! Glöm inte bort att ni är värdefulla.
Kommentarer
Postat av: Foton av Emma
Tackar!:D
Postat av: Emelie
Tack så mycket för kommmentaren!!:)
Starkt att blogga om din fobi(har själv samma). Dom som inte lever med Emetofobi som du och jag förstår nog inte hur jobbigt det är...
Kram
Postat av: Matilda
Jag håller med dig! Till en början bloggade jag bara för att skriva av mig men nu bloggar jag mest för att personer i min sits ska slippa känna att de är ensamma. För att få läsare har jag försökt synas så mycket som möjligt genom att kommentera på andras bloggar, särskilt de stora som många läser. Det har funkat för mig men det är när folk länkat till mig (eller vad som har hänt) som jag fått flest läsare.
Trackback
