Ett år med bloggen

GRATTIS på födelsedagen bloggen, blås nu ut ljuset .... eh?

Woho!! Idag fyller bloggen ett helt år, grattis bloggen :D 
Tänk att jag faktiskt har lyckats blogga i ett år, det trodde jag inte när jag startade bloggen. Och inte trodde jag att folk skulle titta in här och somliga bli trogna läsare. Det känns superroligt, tack till alla er, det gör mig verkligen glad att se att folk läser, och särskilt när jag får veta att det jag skriver betyder något och gör skillnad för några av er!
Tänk, ett år, det är så kort tid, men ändå så lång... det där med tid är skumt, men en sak står i alla fall klart, och det är att det har hänt mycket under det här året som gått. Om jag någon gång skulle glömma bort vad som har hänt så kan jag ju alltid ta mig en titt i registret haha, vilken tur för mitt framtida senila jag att jag har bloggat ;)

Ha det bra allihop!

Kommentarer
Postat av: Malin

Hej! Jag har nyligen hittat din blogg och har plöjt mig igenom nästan hela arkivet. Gud vad jag har gråtit och skrattat, så som jag känt igen mig!!! Nu har jag ingen spyfobi, men haft socialfobi så länge jag kan minnas, som sedan utvecklat sig till panikångest på senare år. Det senaste året har min ångest blivit väldigt mat- och spyfokuserat (det skiftar i perioder vad min ångest "fastnar" i...) och jag är nästan varje dag övertygad om att jag kommer spy. Har stora problem med sura uppstötningar och jag tror det är där problematiken kommer ifrån, när man får en sur uppstötning KÄNNS det ju som att man "spyr lite"... och fyyy vad många gånger jag trott att det varit början till matförgiftning/magsjuka/whatever. Igenkänningsfaktorn är även HÖG på säkerhetsbeteendena! Jag hör också av mig till min mamma i tid och otid och behöver bli försäkrad om att maten är okej att äta, att heeeela tiden ha med sig mobilen (även in på toaletten om jag skulle spy där, som om risken är större bara för att jag kissar....), att ångesten ökar så fort jag är ensam osv... Sen erfarenheterna från att förlora någon (i mitt fall min pappa), gå igenom en allvarlig fysisk sjukdom och så vården, att man får kämpa och skrika efter hjälp och att inte bli tagen på allvar. Det är så skönt att läsa din blogg då jag har ångest (som nu!), känner mig lite mindre ensam om att känna som jag gör.



Måste bara säga en sak jag stört mig på en del, och det är din psykolog. (No offensce ;p) Jag skulle aldrig klara av att ha någon som pressar mig till att jag ska göra uppgifter i den takt som h*n bestämmer (men det kanske också beror på min andra diagnos: PTSD som gör mig otroligt stresskänslig). Jag tänkte bara upplysa dig i att det finns andra sätt att behandla sin ångest på också! Jag har haft KBT-terapeuter som varit lite mer avståndstagande och låtit mig jobba i min egen takt, vilket jag föredrar. Jag sätter också en otrolig press på mig själv att jag ska klara det bra, vara duktig osv. Det är bättre att ha en (eller... försöka. jag är inte där riktigt än) förlåtande inställning till sig själv, att tänka att det är Okej att misslyckas, att det inte alltid går framåt! Som en läkare en gång sa till mig, det går oftast ett steg framåt och två steg bakåt. Vägen till att övervinna ångest är inte rak!



Sen måste jag bara tipsa om en bok som hjälpt mig OERHÖRT! Befriad från ångest: så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv av Lucinda Bassett. Det är skrivet av en kvinna som själv övervunnit sin panikångest och agorafobi, och det har gett mig en större insikt i hur jag ska kunna hjälpa mig själv mer än vad en psykolog har kunnat ge mig. Det är inte en ren "gör-såhär-fakta-bok" som jag själv har svårt för, utan hon skriver om sina egna erfarenheter och med en ton av förståelse.



Slutligen måste jag bara säga grattis till bloggen, och till dig som jag nu innerligt hoppas blir frisk! Fortsätt kämpa mot ångesten, I know you can do it! :)

2011-12-27 @ 21:39:59
Postat av: Josefine Häggkvist

grattis bloggen haha! :)

2011-12-30 @ 11:10:36
URL: http://www.josefinehaggkvist.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0