Ge mig bensin!
Just nu har jag massa ångest eftersom jag är ensam hemma och fortfarande inbillar mig att jag kan spy som en följd av operationen. Dessutom så har jag ångest eftersom jag aldrig gör någonting om dagarna utan bara sitter här hemma, jag känner mig så dålig, och sen har vi ångesten över att jag har så mycket plugg att göra innan terminens slut (dvs vanlig ångest, jag har tidigare pratat om att jag kommit på att jag har flera sorters ångest) och sen har jag också ångest eftersom jag är orolig för att något kanske är fel efter operationen, för att det har börjat göra ont. Till råga på allt så ger det mig ångest att jag inte vågar gå härifrån! Dels för att jag inte vill överanstränga magen (tänk om den reagerar med att spy då?) men mest för att jag är skiträdd för att jag ska få diarré igen och bajsa på mig någon annanstans än hemma (om jag nu skulle bajsa på mig). Jag vet att det var medicinen, och jag har slutat ta den, men ändå, tänk om medicinen fortfarande finns kvar och påverkar mig? Eller tänk om jag är så orolig att jag får diarré av oron och bajsar på mig!? Fy, jag orkar verkligen inte få en sak till att vara rädd för! Nu gäller det för mig att bryta på en gång, innan jag hinner köra upp några fler felaktiga rädslospår i hjärnan.
Jag känner att det är lite väl mycket ångest inom mig nu! Jag spricker snart.
Jag vill bara bli fri från det här, jag vill inte vara rädd mer. Det hade räckt med alla andra problem jag har (med det hemska eksemet, cystan, normala tonårs/ungdomsproblem osv) för att jag skulle bli utmattad och deppig. Men i jämförelse med fobin så hade jag tacksamt tagit emot de där andra problemen (eksemet når visserligen nästan ända upp till fobi-nivå när det är som mest irriterat och uppblossat).
Jag behöver energi, ge mig bensin (för - som jag skrev i förra inlägget - jag känner mig som en bil som kör på tomgång). Jag försöker proppa mig full med godis (haha, smart lösning va? eh...), men det har inte någon större framgång. Det enda det ger mig är små sockerkickar och blåsor på tungan. Jag behöver riktig energi, som kan hjälpa mig att orka ta itu med alla mina problem och bekämpa dem. Tillräckligt mycket energi för att tackla min fobi. Hur gör man egentligen, för att hitta den där energin?
Nej, nu ska jag utmana mig själv igen, genom att faktiskt ta mig ut. Ska gå till högskolan och skriva ut en grej som jag behöver för att kunna komma vidare i plugget. Då slår jag tre flugor i en smäll: 1. jag minskar min ångest över att jag aldrig gör någonting om dagarna, bara sitter hemma. 2. jag får gjort något av plugget som stressar mig. 3. jag utmanar mig själv genom att gå ut, trots att jag är rädd för att skita på mig. Dessutom så kanske jag får lite energi av att ta mig ut en sväng?
Skulle gärna tanka dig med bensin om jag kunde! Vad bra gjort av dig att gå ut ändå, du är grym!!:D Och jag är säker på att det gick bra för dig när du var ute, visst har jag rätt? ;) Och du fick nog lite energi då också, brukar i alla fall jag få när jag går ut en sväng. Idag har jag gått till och från bussen, till ICA och varit ute med hundarna och jag kände mig faktiskt lite piggare efter det :) Ångesten sägs minska när man rör på sig också :)
Svar: Åh, tack så mycket det värmer att höra sådana fina ord! Heja dig med!! Ja, jag har gjort ett större "prov" än någonsin och om det gör att mitt nationella blir dåligt så vet jag i alla fall anledningen, och då kan jag kanske kanske ändå känna mig nöjd, för jag har klarat andra, viktigare saker, de senaste dagarna :) Kram kram
