Att leva med oro

Jag har en spyfobi och lider av ständig ångest och panikattacker. Jag vet att jag inte är ensam om att ha det såhär, och jag vet att jag gärna skulle vilja få veta hur andra som har det som jag lever sina liv. Så min tanke är att berätta lite om mitt liv, hur det är att leva med en fobi, oron, ångesten, paniken och allt annat som hör till så att den som är intresserad kan få ta del av det. Kanske någon som har det som jag, någon som känner någon som har det såhär eller någon som bara är nyfiken. Ni är välkomna att läsa allihop :) Det ska inte vara tabu att erkänna att man lider av ångest och panikattacker! Vi är många som gör det, och för mig är det en tröst att veta att jag inte är ensam. Vill du komma i kontakt med mig utanför bloggen? Då kan du skicka ett meddelande till: [email protected]

En saga som skrivs

Du skriver så oerhört bra!



Svar: Tack söta du =)

Hej igen! Ja kursen verkar underbar! Vi får se hur det blir med den.



Ja, jag tycker det är fantastiskt om det kryllar folk på denna blogg som kan dela med sig och hitta någon att prata med. Idag kan jag göra allt jag vill och det enda sättet att övergå från rädslan till mod är att just möta rädslan. Jag kunde inte åka buss heller, jag satte mig på bussen med hjärtat i halsen helt skakandes och åkte en station, sen 2, sen 3 osv.. jag handlade, jag gjorde allt som var jobbigt, men en sak som tog bort den helt var att sluta röka och börja träna, det lugnar ner din inre stress. Gör något DU VET är nyttigt för dig själv. Det var min lösning. Stor kram på dig!

Sv: förlåt för sent svar , men de blir skola imon :)

Svar: Skillnaden är att mjölksocker är laktos, då kan man alltså äta alla laktosfria alternativ som yoghurt och grädde och allt vad det nu finns!

Ska man inte äta mjölkprotein får man inte äta något över huvutaget som kommer från mjölk, där med inte vassle eller liknande heller.



Om det är mjölkprotein borde du få prata med en dietist innan för det är ganska krångligt, iallafall till skillnaden från laktos fritt.