Att leva med oro

Jag vet inte vad jag skulle göra utan min mobil. Den är min trygghet, utan den känner jag mig naken och sårbar. Så länge jag har mobilen med mig och den fungerar som den ska så vet jag att jag alltid kan få tag på någon, kalla på hjälp, om något skulle hända. Och det där något, det är inte ifall jag skulle ramla och bryta benet eller hugga av mig ett finger, nej det är ifall jag skulle bli magsjuk, om jag skulle spy, må illa, eller få en panikattack. Sen kan det ju vara väldigt bra att ha en mobil i de där andra lägena också :) Men det är ingenting som jag går och tänker på eller förbereder mig för.
Om min mobil skulle dö, gå sönder eller försvinna så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Antagligen ha panik enda tills jag snabbt som attan skaffade en ny!
Ibland funderar jag på om jag skulle ha två mobiler. En extramobil, som backup, ifall min ordinarie mobil plötsligt skulle få anfall eller något och sluta fungera.För tänk om det skulle hända mitt i natten, i min lägenhet som inte har någon fast telefon. Då skulle jag vara körd. Finns inga ställen man kan köpa en mobil på mitt i natten. Fast o andra sidan så sover jag aldrig i lägenheten själv, för det vågar jag inte, så då finns det ju alltid någon annan som har mobil. Men ändå.
Fast sedan tänker jag att det skulle vara att ge min fobi och rädsla lite väl stort utrymme, att skaffa en mobilbackup. Om någonting skulle hända med mobilen så får jag ta och klara av det, hitta en lösning där och då, jag har så mycket annat som jag oroar mig för och inte kan tänka sådär om, så när jag faktiskt kan tänka så så borde jag liksom passa på, om ni hajjar. Det är inte bra att väva in sig i en massa inbillade trygghetsgrejer, tillslut blir man helt beroende av dem och slutar totalt att lita på sig själv.
Inte för att jag litar särskilt mycket på mig själv, men det är ju onödigt att göra det värre.

Men tack kära mobil för att du ger mig detta stöd, jag uppskattar att jag får utnyttja dig för att ringa efter lugna-paniken-hjälp :)

På tal om mobiler. Jag och pappa ska faktiskt iväg, typ nu, och se om vi hittar en ny mobil till mig. Tydligen så hör folk inte alltid när jag pratar i mobilen, och det är ju inte så bra, för det betyder att den kanske pajar helt snart...hemska tanke. Hoppas bara jag hinner få en ny mobil innan den pajar :)

Usch, det är egentligen väldigt hemskt vad vi slösar på mobiler! Som sen åker ner till andra sidan jorden och ligger och skräpar i en stor soptipp och förstör miljön och deras hälsa. Bara för att vi vill ha senaste modellen och tycker att en mobil är oduglig för att den inte är en kameramobil. Det där med att ha en uppdaterad mobil bryr inte jag mig om, jag vill bara ha en mobil som fungerar för att jag får panik annars. Den ska ha lång batteritid, bra sms-funktion, och helst en bra kalenderfunktion (jag är sämst på att planera och mobilen är min enda kalender - allt annat skulle vara hopplöst - så det kan ju vara bra att kunna skriva upp viktiga grejer någonstans). Men varför jag köper nya mobiler så ofta bryr sig inte "de där nere" (jag vet inte riktigt vart man dumpar dem) om, problemet är detsamma oavsett av vilken anledning vi här uppe i lyxländerna köper nya telefoner stup i kvarten :/



Tänk om jag skulle haft såhär många mobilbackups?? Not good.