Hjärnskakning

Om jag hade haft en hjärna i Homers storlek så hade jag inte behövt oroa mig för hjärnskakning.
Finns ingen risk att den slår i skallen liksom ;)
.
Jag känner mig som en idiot som cyklade igår. Det snöade visserligen inte och var inte isigt när jag gav mig iväg på morgonen, men när jag sedan skulle hem igen så hade det börjat snöa, och låg ett förrädiskt islager under den nyfallna pudersnön. Jag kan säga såhär, den isen var inte mjuk. AJ! 
Jag fick sladd på isen, och slog i bakhuvudet stenhårt när jag föll. Det blixtrade till, vitt och gult, i hela huvudet då det slog i marken. Sen blev jag liggande på isen, chockad. Vad hade hänt!
Jag blev livrädd, verkligen, det värkte så fruktansvärt i hela huvudet, och jag vågade inte röra mig. Tänk om något var sprucket. Tänk om jag hade fått hjärnskakning! Då kan man spy.
Jag grät och skrek, av smärta och rädsla - folk som gick förbi frågade om de skulle ringa ambulansen (känns skönt att se att det finns folk som bryr sig och vill hjälpa till tycker jag). Som tur var så var min pojkvän med, fy bubbland om jag hade cyklat själv.
.
Jag lyckades med nöd och näppe ta mig hem och sen låg jag och sov i fyra timmar. Jag var SÅ rädd för att må illa och spy av det som hänt, så jag ville bara sova bort tiden.
När pappa fick höra att jag gått och lagt mig för att sova efter jag slagit i huvudet så blev han ganska upprörd, tydligen ska man inte sova efter att man har slagit i huvudet - för då kan man SPY I SÖMNEN och kvävas av sina egna spyor!! Det är ju just det jag är livrädd för, vad som skapade min fobi. Hjälp vad rädd jag blev när jag hörde det.
.
Nyss ringde jag till sjukvårdsupplysningen, för att höra ifall det är något särskilt man ska göra om man har fått hjärnskakning, och om jag har fått det. Hon jag pratade med sa att jag skulle vara uppmärksam på ifall jag blev illamående och yr de närmsta dagarna, för att reaktionen kunde komma efter några dagar. HJÄLP. Så nu ska jag alltså behöva vara rädd i flera dagar framöver och gå och vänta på att kanske spy. Jag är verkligen hemskt rädd. Tänk om det då händer när jag sover, eller när jag är i skolan!?
Var det här verkligen nödvändigt! 
Jag vill bara spola fram tiden, så att jag kan slippa oroa mig. Det här är hemskt... tänk om jag spyr. Jag vill inte, vill inte, vill inte :(
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0