små utmaningar ger stora framsteg
Nu har jag precis utmanat mig själv. Man får försöka hitta utmaningar lite nu och då, det spelar ingen roll att de är små, de leder till stora framsteg när man lägger ihop alla gånger man utmanar sig själv. Det är så man blir frisk tillslut, genom att konstant puscha sig själv lite lite framåt. Man får ta babysteps till en början, sen växer benen med tiden och man klarar av att ta större steg.
Så fortsätt kämpa alla ni där ute som försöker övervinna era rädslor, panikångesten eller det som är just ditt monster! Man klarar så mycket mer än man tror, kom ihåg det. Du är bra, du är värdefull och du kan!
Jag tycker, som jag skrivit innan, att det är otäckt att ta i tvättmedel, eftersom jag kanske kan få in det i munnen och då spy av det. Igår tappade jag tydligen mina byxor på gatan så de har legat ute hela natten och blivit alldeles smutsiga och äckliga (nej, det var inte byxorna jag hade på mig utan ett par extra som jag hade i väskan). Jag hittade dem nu i morse och bestämde mig för att utmana mig själv genom att handtvätta dem (de behövdes göras rena på en gång, jag ville inte riskera att förstöra dem eftersom de är en av mina favoritbyxor), det vill säga jag skulle ta i tvättmedlet! Nu har jag precis stått med händerna i massa tvättmedel (dock inte så bra för mitt eksem) och så farligt var det faktiskt inte. Jag fick inte ens ångest. Nu ska jag till och med utmana mig själv ännu mer genom att gå och ta en macka med mina tvättmedelshänder (för allt tvättmedel kanske inte försvann när jag försökte tvätta av händerna sen).
Du är så duktig, bra jobbat!!
Svar: Åh tack söta du, visst kan du få se mer sånt om du vill, jag har lite på lager om man säger så:)
Jag köper saker överallt, papper då jag springer på det, stämplar beställer jag från internet, pennor kan man få tag på överallt och t.ex. canvastavlorna från öb. det finns överallt om man är kreativ:)
Ja dom är verkligen superfina! :D
jo det hoppas jag med, det är bara och hålla tummarna!
Sv: Här http://susannefors.blogg.se/2011/may/anmalan-till-veckans-blogg.html#comment är tävligen som pågår just nu. Du får gärna anmäla dig till den istället. :)
Bravo! Härligt att läsa det här inlägget. Så skönt med människor som vågar utmana sig själva och sina rädslor. Och bra gick det ju också! Underbart!
Önskar dig en underbar söndag!
Svar: Ja ibland så känns det som om de viktigaste minnena är de man kommer ihåg själv och saknar på bild, det finns till och med gånger då jag valt att inte ta en bild och tänkte "det här vill jag minnas själv" t.ex. när vi förlovade oss.
Tack söta underbara du, jag blev lite rörd då jag läste mejlet, det var från min idrottslärare, och hon fick mig att öppna ögonen lite. Ni är underbara hela högen som finns där, tusen tack:)<3
Bra jobbat! Man kommer längre och längre bara man kämpar, som du gör :)
Svar: Min halvbror vet att jag har fobin. Ja synd om henne :(
