Våren är på G
Underbart med vår
(nej, riktigt såhär ser det inte ut än - bilden är tjuvad från google - men ändå, snart :D)
Igår regnade det! Första gången sedan i höstas som det faller ner någonting annat än snö från himlen. Och även om jag inte är någon stor beundrare av regn så blev jag glad, för det spolar liksom bort snöresterna som ligger kvar på marken och ger en känsla av vår. Nu är det faktiskt tillräckligt varmt för att det ska regna i stället för at snöa. Jippie! Än en gång kan man känna lukten av våt asfalt.
Jag får känslor av hopp, jag längtar så otroligt mycket till värmen och ljuset. När det är mörkt och kallt så blir även mitt sinne mörkt och kallt, jag påverkas mer av det där än jag tror. Jag är som en blomma som legat begravd under ett lager med snö under vinterhalvåret men som när våren sakta men säkert kommer vågar sig fram igen. Och när ljuset och värmen hittar tillbaks på riktigt så blommar jag igen! Jag längtar dit.
Nu när snön smälter bort och allt skräm som begravts under den kommer fram så luktar det. Jag tycker inte om hur det luktar. Mamma säger att det luktar vår, och gott, jag tycker det luktar spya, och äckligt. Det är någon konstig lukt som kommer fram, instängd, unken och jag vet inte vad, i alla fall så får den mig att associera med spyor och därför inbillar jag mig att någon har spytt i varenda buske. När lukten plötsligt slår emot mig så får jag ångest, tills jag kommer på att det bara är ett tecken på att det är på väg att bli vår. Den hemska lukten kommer snart försvinna och ersättas med alla andra underbara vårdofter!
Det är som att jag blir mycket lättare när det blir vår. Kanske är det ryggsäcken med bördor som jag ständigt bär med mig som nu inte är lika tung längre, eftersom jag dumpat lite grejer vid vinterns slut. Eller så är det själen som fått nytt liv och för fulla muggar jobbar för att bryta sönder stenen som tagit dess plats den tid när mörkret omslutit mig. Nu börjar solstrålarna inte bara titta in genom fönstret i mitt rum om dagarna utan även in i djupet av min själ. Ge mig mer mer mer sol och värme, för det får mig att må bra.
När jag blir vuxen så ska jag ha som regel för mig själv att åka utomlands någon gång under vinterhalvåret varje år, för jag tror att det skulle göra att jag inte sjunker ner så långt under den tiden. Något måste man ju hitta på när man uppenbarligen bor i lite fel land (i alla fall klimatmässigt), för jag tänker inte flytta härifrån. Jag kan bli som flyttfåglarna! Fast... de klarar ju sig lite billigare undan än oss andra, hrmpf... bara för att de har vingar och inte vi!
