på begravningen: tankar och frågor

Obs: tidsinställt inlägg.

Nu sitter jag på begravningen, den har precis börjat. De närmsta timmarna kommer bli riktigt tuffa, mycket gråt. Fast tänk om jag inte kan gråta! Det skulle kännas jättehemskt, för jag gråter inombords hela tiden. Tänk om tårarna har tagit slut? För usch vad jag skulle känna mig hemsk om jag inte grät på begravningen.
Antagligen så kommer jag sitte bredvid mina småkusiner, hans barn, så att de inte klänger på sin mamma hela tiden. Så att hon får lite tid att sörja, åtminstone under begravningen (hur sörjer man när man har tre barn som kräver ens uppmärksamhet och tid? Hur tröstar man tre barn som förlorat sin pappa när man själv går under av sorgj?).

Jag hoppas att jag, trots att jag ska försöka "ta hand om" mina småkusiner, får lite tid att "meditera och tänka" under begravningen, att ta farväl inne i mitt huvud liksom.
Jag känner mig egentligen lite otrillräcklig, hur ska jag kunna ta hand om dem och vara deras glada pigga roliga storkusin när min själ slits sönder inom mig? Hur hittar man rätt balans?
Det gör så ont inom mig, i själen, där jag tror att den sitter. Liksom skär och sliter. Den är ledsen.
Själen ska väl också få sin tid att sörja antar jag.
Om det gör såhär ont i MIN själ så kan jag bara föreställa mig hur ont det gör i mormors, morfars, mammas, hans fru och barns (i alla fall den äldste, som förstår) själar. För trots allt så är de närmre honom än jag. Men är det fel då, att jag sörjer såhär mycket, att det gör såhär ont för mig? Får inte jag vara lika ledsen som de, bara för att det var deras bror, son, man, pappa men min morbror. Två steg bort, inte lika nära. Jag vet att det egentligen inte spelar någon roll med sådant, utan handlar om hur väl man känner personen, men ändå. Då är det samma sak, fast på ett annat sätt: där sitter massor som kände honom bra mycket bättre än vad jag gjorde. Får jag inte sörja lika mycket som de?
Det känns nästan som att folk kanske tycker att jag är för ledsen över det som hänt (kan man vara det?), att de tänker "jaja, men SÅ bra kände du inte honom ändå...", vilket får mig att känna mig skamsen; för en del av den sorgen jag bär är just att jag önskar att jag kände honom ännu bättre - och nu finns det ingen tid till det...

Nu var det mycket frågor, lite svar, för vems är rätten att svara?
Hehe, ajdå, det där var en fråga till.


Vila i frid min älskade morbror! Jag tänker sörja dig så djupt jag vill, och det är djupt, för du betydde mer för mig än vad du visste. Jag önskar bara att vi skulle fått mer tid tillsammans, lärt känna varandra bättre och delat fler minnen, men nu är det som det är, och jag är glad för de minnen jag har, den tiden vi fick och att vi kände varandra - du var och förblir alltid min underbara morbror bävern... och en dag i framtiden ska vi ses igen.

Jag saknar dig!


Får jag gråta
får jag visa mig svag
eller går du då

Får jag gråta
mot din axel
även om den blir blöt

Får jag gråta
som ett litet barn
det behövs ibland

Får jag gråta
för att du är här
och jag älskar dig

Får jag gråta
när du går
jag saknar ju dig

Får jag gråta
för att du tycker
att jag gråter för mycket?


Kommentarer
Postat av: A Meths

älskade underbara fantastiska söta du, klart du får sörja hur mycket du vill och klart det gör ont, det gör ont för att DU har förlorat någon, men du vet även att andra har förlorat honom.

Du har all rätt i världen.



Åh va jag önskar att jag kunde göra mer, göra något, göra lite, för din skull.

men här sitter jag, och tänker på min morfar, som jag nästan inte kommer ihåg för att jag var så liten då han gick bort, för det är hans födelsedag idag.

bara det känns lite, att du då orkar är otroligt,

Du är stark vännen, oerhört stark.

Du fixar det här, håll bara ut och räkna till tio.

Miljoner kramar!

Jag tänker på dig.

2011-03-25 @ 03:14:03
URL: http://meths.blogg.se/
Postat av: Alexandra - Uppsalas största blogg

Vinnaren av dagens blogg finns uppe! Kika in om det blev du eller anmäl dig till den nya omgången här:

http://vadfanskajagheta.se/2011/march/fredag-dagens-blogg-3.html#comment

2011-03-25 @ 09:19:53
URL: http://vadfanskajagheta.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0