...det där med att ta tag i saker
Har ockuperat mig hela dagen för att slippa vara ensam. Gått på myrorna och ikea med min kompis, för att han och min pojkvän typ inte har några möbler över huvud tagit och ska flytta in i en tom lägenhet haha. Sen var jag hos psykologen. Fick en panikattack på tåget dit, men försökte träna genom att inte smsa någon och inte ringa någon. Jag tog fram telefonen men lyckades med att inte använda den, vilket ju var bra, yaay.
Känner mig lite stressad över att jag inte orkat ta tag i att skriva om mitt förra psykologbesök (i torsdags) och därför har två gånger att skriva om nu. Dum sak att vara stressad över, att blogga är faktiskt någonting jag gör alldeles frivilligt. Men tycker inte om att halka efter sådär (och det lyckas jag göra hela tiden - eftersom jag har så svår för att ta tag i saker).
Jag ska försöka komma i säng i bättre tid framöver har jag bestämt mig för! Det kanske gör att min kropp hamnar i balans liksom. Tänk om det förbättrar både eksemet och fobin, då är det faktiskt värt ett försök. Alla tycks ju vara SÅ övertygade om hur otroligt viktigt det här med goda sömnvanor är. Hm.
Nu har jag faktiskt en bra chans att förändra mina sovvanor eftersom min pojkvän jobbar och går och lägger sig vid tio (hihi, anledningen till att det spelar roll när han går och lägger sig är för att vi snackar i telefon ca 1h varje kväll. Vi båda är kristna så vi ber "aftonbön" tillsammans innan vi går och lägger oss. Så, om han är uppe så blir det lätt att jag liksom hakar på, just eftersom jag inte är så bra på att ta tag i saker. Oups). Vi får väl se hur det går med det här att gå och lägga sig i tid, jag har ju försökt typ hundra gånger innan känns det som men av någon underlig anledning har det alltid misslyckats... Men den här gången kanske jag lyckas!
Nej men nu babblar jag bara massa goja, istället för att faktiskt gå och lägga mig haha (fly från måsten kallas det också). Aja God natt nu!
Svar: mm panik attackerna är hemska. Jag kommer ihåg första gången jag fick en sådan. Det var för ungefär 4 år sedan. Det var mitt på natten när jag låg i sängen. Jag hade plötsligt jätte svårt att andas och hjärtat slog hårt och konstigt. Vid den tiden så förstod inte jag vad ångest och panik attacker var för något. Jag ropade snabbt på min syster och började ta förväl. Jag trodde helt seriöst att det var min sista stund här i livet. Hon började gråta en massa. Men jag överlevde såklart. För det var bara en panik attack. Varför jag får ångest och alla panik attacker är ganska svårt att svara på :/ Minsta lilla sak som att tex se på tv eller höra en kompis berätta något som har med sjukhus att göra så kan jag få ångest och så kan det sluta i en panik attack. Jag har ångest så ofta att oftast så vet jag inte ens varför. Alla små tankar kan leda till värsta skräck tankar som att jag kommer dö, eller att jag plötsligt kommer få en hjärtattack eller att jag har cancer o.s.v men en sak har jag märkt mycket på senaste tiden. Det är hemma på kvällarna när jag ska försöka gå och lägga mig som det är som värst och i skolan. Jag har till och med lyckats få fram ett IG på senaste fysik provet. Jag fick värsta panik attacken under provet och kunde inte alls koncentrera mig på fysiken. Jag tittade bara mot dörren och tänkte bara på att jag ville ut, springa ut till den friska luften där ute och bara ta ett djupt andetag. Jag ville fly av någon konstig anledningen. Nu när man har fått tillbaka provresultatet så tror självklart min lärare att jag inte läst på inför fysik provet :( men saken är den att jag hade pluggat ovanligt mycket. Kanske hade jag för stora stora förhoppningar om att det skulle gå bra för mig. Men det gjorde mig tydligen bara sjukt nervös under provtiden :/ Sjukt svårt att hålla styr på alla attacker och det tycks som om att jag alltid får dom vid fel tillfällen. Som vid prov eller när jag är med andra människor. SVAR 2: Jag googlade runt lite på datan och sökte på nåt med oro och ångest tror jag att det va :) och då hittade jag din blogg. Jag är verkligen glad att jag hittade den :) Kram!! ps.Hahah förlåt, känns som att jag har skrivit en alltför lång text här xD
